Katten Alfons dagbok…

Har ju äntligen blivit av med de där monstrena som tog sig in här för ett tag sedan…  tror inte de kommer tillbaka något mer men man kan ju aldrig veta helt säkert så jag håller ett öga öppet när jag vilar på utsatta ställen..

Vilket visade sig vara tillnytta idag när jag låg och vila på baksidan här hemma…  helt plötsligt ser jag ett vit monster dyka upp från ingenstans , var ju såklart tvungen och ta till flykten och jag hade tur  den här gången att jag lyckades ta mig in och upp till min trygga plats…  Men monstret det följde med upp..  Som tur är så tröttna den och gick ner på en gång och jag hörde hur mina människor jaga iväg det ut..

Ska man behöva vara rädd i sitt eget hem..  får ta och sätta upp larm eller något  snart..

ps.  mina människor säger att det var en av grannarnas katter men det tror jag inte på, det var ett MONSTER.

En katts dagbok..

Mina människor försöker inbilla mig att de DÄR är borta nu men jag tar inga risker, håller mig här upp ett tag till. Vet ju att de kan vara så tysta att man inte hör dem förens det är försent.

Men det har varit tyst väldigt länge nu så kanske tar jag mig ner lite senare i kväll eller i morgon bitti. Mina människor smörar mycket för mig och ska hålla på och klappa och ha sig hela tiden nu,,  vi får se om jag förlåter dem ,,  det är ju rätt mysigt och få så här mycket gos så jag kanske surar ett tag till 😉

En katts dagbok..

DET KAN INTE VARA SANT…  mina människor har släpt in två mycket vildsinta och blodtörstiga bestar i mitt hem. Det annars så lugna och sköna hem är nu en mycket otäckt hem..   förstår inte alls hur de har tänkt här, varför ska de DÄR vara här??

Ivanligafall så kan jag lugnt vara var jag vill i mitt hus och mina människor sköter sig själva, jag får mat och de tar hand om mina toabestyr. Det är bara den minsta människan som jag får se upp lite för då hon gillar och krama mig mycket , men det kan vara mysigt i bland och det hjälper om jag leker död så går det smärtfritt.  Är väldigt tveksam till att det funkar och leka död med de här varelserna .

 Håller mig på säkert avstånd på övervåningen under en av människornas säng. De har varit hyggliga och burit upp min toalåda och mat. En av människorna försökte inbilla mig att de DÄR inte kan komma upp hit men jag känner att det är bäst och vara förbedd på att de kan det., så jag håller mig under sängen.

Men så glömde jag bort mig själv här omkvällen och tog mig en liten bensträckare ner till köket för att se om det serverades någon kvällsmat. Det skulle jag ju förståss inte ha gjort då de där bestarna fick syn på mig och genast satte fart efter mig . Riktigt otäckt trodde att min sista stund var kommen men som tur var så klara jag mig upp på övervåningen utan en skråma .

Nu undrar jag såklart när mina människor ska ta sitt förnufft till fånga och slänga ut dom DÄR som helt fräckt har tagit över mitt hem.

Katten Alfons känner sig inte helt trygg i eget hus.